fredag, juni 14

See what you got

...and what you do not got.

Det bästa med tävling förutom att det är just tävling är att du alltid får svart på vitt vad som sitter just för stunden och vad du bara har på ytan.

Tx på Bökeberg, jag hade tränat MASSOR med pleasure, hade Josie precis mellan mina ben. hon lydde minsta vink, förutom när det kom till att sakta av vill säga. She can go loping all day long
Men i trailen hann vi inte alls med, men vi hade inte alls tränat massa trail.  Nu till NSBA hade vi tränat massa trail för att jag blev sporrad eftersom jag vet att hon kan göra det superfint.

Jag har inte alls vart särskilt noga med att träna pleasure och "hold the ground" utan bara vart väldigt noga med att Josie ska svänga bra utan att trilla iväg för mej.

För att sammanfatta så får man vad man tränar på, till Nationals ska vi rida mer pleasure. That's it!

  

Two weeks of June

Två fina juniveckor har rusat fram i tvåhundra blås. Joohdå så att det, jag lever allt ännu.

Inledde månaden med att sitta fast i en h-vetes backe uppför ett berg, jag skulle på clinic! (byte av bil är inte att tänka på kanske..?) Nina Leiner-clinic i dagarna två. Massa god mat och snacks, trevligt folk och fina hästar. Josie gick fint och fick en redig introduktion av galoppombyten.

Sen jobbade jag som en idiot under den veckan, för att på lördagen stiga upp innan tuppen och åka på NSBA Celebration 2013. Woho! Älskar gångartstävlingar ju, slippa massa reiners som galopperar fram i en rasande fart. Nejnej, lugnt och stilla. SKÖNT! Red bara Trail och Pleasure. Amatör och Senior.

Am. Trail, första klassen, kändes riktigt bra. Vi hade en fint flyt, Tyvärr snubblade Josie på en serpentinbom med bakbenen och jag var inte tillräckligt konsekvent när vi skulle stanna i boxen så vi råkade trampa ur den. Våra misstag tog ut varandra.

Senior Trail, andra klassen. Ännu bättre flyt, inga större missar, fast vi splittade tre galoppbommar. Men är jätte nöjd, vann för ena domaren. WOHO!

I bägge pleasure klasserna fick vi inget vidare flyt. Banan är sjukt tung och vi kom inte riktigt in i varandra. En erfarenhet rikare bara. Kan egentligen inte förvänta mej nått där heller så, har inte tränat nån Pleasure sen Bökeberg i stortsett, bara Trail.

Söndagen var det hundutställning som gällde, Bernhardinerna. Gamla Bugs 11år gammal fick sitt första Cert och blev Bis Veteran.

Under veckan som vart så va det jobb och träning som stått på schemat. Jag och Nattis var uppe och red i två timmar på Kroppefjäll i onsdags, underbart. Men uscha vilken träningsvärk jag har!

Nu blir det jobb helg!

 ♥ 

måndag, maj 27

Royaltreatment

Min docka, drottningen, får massage behandling, skönt säger hon! :) Josie♥

söndag, maj 12

Trött ponny!

Vissa vilar sej i form. :)

Published with Blogger-droid v2.0.10

tisdag, april 23

Ont

Ajaj, min rygg gör ont. fick till och med gå hem från jobb igår för jag kalarar inte av det. låg hela em på soffan. *suck*

...♥

torsdag, april 18

Wow

Josie har skött sej så fint under clinicen! Jag fick löst varför hon har hängt sej i höger sidan. Så länge jag ridit på tvä händer har det gått bra, men på en hand har hon kämpat emot. Hon fick stå med bungys och rubbersnaffle sen va det löst!

I slutet nu kunde jag rida runt på världen slack och bara chilla! Underbara häst! :D

That's all, LH ♥

måndag, april 15

Trainer impact, huh?

With the risk to be called totally insane and out of mind, I have to tell you all about this!

This thing about trainers impact of their pupils, I think it's different to everyone. But no matter what you, as a student, should feel some kind of responsibility to practice what you was told last time you was on a clinic or session. How ever, if you feel you haven't practised enough you will have anexity, at least if you're just a little bit like me.

I belive, or actually know, that my trainers expect a lot of me when coming to a clinic, just as much as I expect of them to help me out with trouble shooting and solving issues. I get a bad feeling over my self when not riding enough and practicing.

Bla bla, to get to the point, I had a real strange way of showing my anexity to my self. Since it's clinic for the best of the best Mr Mark Shaffer on Wednesday and I feel I haven't been riding enough to prepare to it. (I have started with my loping serpentine work though!!!)

Well, while sleeping the other night a familiar face showed up in a dream, just standing there waiting fo me to wake up in my dream. As soon as I opened my eyes a voice told me to get out of bed a get my horse ready for the pleasure class I was going to show in later that day. Next vision was in the saddle, MS standing in the middle of the arena telling me to put another 5kilos pressure on that spur. That was the last thing I rememberd.

It that trainer impact when you even can't sleep alone or just insanity. Now I'm off to the indoor riding arena , Josie is out in the stall with her rubber snaffle, she was a bit heavy yesterday.

That's all, LH ♥

onsdag, april 3

...

Det är rätt sjukt ändå - hur mycket kan man gråta egentligen?
-För nån man egentligen inte känner utan och innan
-För nån man egentligen bara träffar på fester eller krogen nu mera
-För nån som tidigare bara var en återkommande kund på macken
-För nån som egentligen av bara sin närvaro skänkte människor glädje

Helt sjukt egentligen att det händer överhuvudtaget med facit i hand, tre gånger innan, nån gång skulle det vara nån som skulle mista livet, men varför du?

Published with Blogger-droid v2.0.10