söndag, september 28

We did it again

Jag hade så gärna velat ha troféehästen i Horsemanshipen, det va mitt mål för denna tävlingen. Josie kändes jättefin på framridningen och på dagen när jag ridit henne. Tränade igenom mönstret några gånger och hon kändes jättefin. Japp tävlingsdags, Först delen i mönstret kändes super fin, men i sista galoppen krånglade det till sej. Jaja, nästa år säger jag bara.

Vi tog juh dock revansch i pleasuren igår kväll. Vi gjorde om förra årets bedrift och vann både Open och NonPro Western Pleasure. Riktigt gott att sluta säsongen med en dubbelseger.

*bildlöst tillsvidare*


tisdag, september 23

Paint i NSBA

Enligt dom preliminära startlistorna ser det ut så här;
Open Hunter 0/3
Nonpro Hunter 1/5
Nonpro Horsemanship 2/7
Nonpro Showmanship 1/5
Nonpro Trail 1/7
Open Pleasure 0/2
Nonpro Pleasure 1/6
Open Trail 1/4

Paintar/Antal starter

Betyder detta att paintryttare inte vill rida NSBA, eller vad är grejjen? Om detta är fallet så tycker jag det är riktigt tråkigt! Det är juh meningen med NSBA att Quartar och Paintar, samt andra startberättigade raser, ska tävla mot varandra. Eller är det så att ryttarna vill spara sina hästar för medajlklasserna?  

Lindas djupa tankar.....

When it goes right, go left

Har jobbat mycket med Josies vänstergalopp för att den vart medioker. Nu funkade den helt jäkla super igår när vi va på ridhuset, då funkar inte höger som funkat hela tiden. *suck* When nothing gores right, go left, eller hur va det nu. Jaja, höger galoppen kan inte vara såååå långt borta, den funkade juh i lördags liksom. Till skillnad från vänstergaloppen som inte funkat på två månader snart. Att jag aldrig kan få äta kakan och ha den kvar.

Nu har jag gnällt färdigt. Idag har jag jobbat som en gnu och är fullkomligt slut, känner mej inte jätte fräsch, så Josie får en ledig dag. jag tror hon kan må bra av det, det har vart hårt dom senaste dagarna. I morgon kör vi igen och sen är det dags att börja packa. På torsdag åker vi till Grevagården.

söndag, september 21

Why...?

För att hänga med så behöver man nog läsa lite här och här.

Alltså att tävla, träna och överhuvudtaget leva det häst liv som jag gör kostar pengar, pengar, och lite mer pengar om vi ska se till det konkreta. Ska vi se till det abstrakta, vilket artiklarna ni bör ha läst refererar till, så kostar det så mycket mer än bara det konkreta.

Ibland när det går dåligt, när jag och Josie är i en dal som varar mer än några dagar. När jag kan sitta i sadeln och gråta samtidigt som jag rider för att inget fungerar, när det verkligen är blod svett och tårar. Ett dåligt ridpass förstör hela min dag, jag ska inte sticka under stol med det, för det är så det är. Allt känns skit och inget gör mej ens lite glad förrän det börjar gå bra igen och vi ridit oss igenom våran kris. Under tiden där kan jag verkligen fundera på varför jag håller på med vad jag gör, varför jag rider och har häst när jag kunde samla på frimärken eller ägna mej åt fågelskådning, fiske eller jaah, ni fattar.

Men känslan när allt funkar och bara sitter där; den är euforisk, obeskrivlig, amazing. Det finns inte ord att beskriva. Det är samma när vi gjort en bra ritt och vi får bra betalt för den. Självklart blir jag rätt besviken på oss om vi inte gör bra ifrån oss och får en sketen placering, för i slutändan är det dom blå rosetterna jag vill ha. Men att bli utan den blå är för mej en sporre att rida bättre nästa gång, träna mer och bättre. Att bli med den blå är kvittot på mitt slit som hemma kostat mej mycket både positiv och negativ energi.

Självklart är det skoj att tävla även om vi inte alltid ligger i toppen, men det är juh liiiiite roligare att vinna.

Varför tävlar du bloggläsare?

Söndag

Precis när jag tänkte gå ut och rida förut så öppnade sej himmlen på nolltid och regnet öste ner. Men bara en kort stund så när det slutade skyndade jag mej ut och red ett pass. Jonte dummade sej i hagen bredvid så Josie va otroligt ofokuserad och stissig. Ingen ide att rida då, så satt av backade henne direkt och lät henne vila i 35minuter för att sen longera henne inspänd istället. Blev ett bra upplägg ändå tror jag, hon verkade nöjd efteråt och va lagom svettig.

Genomfrusen.se

Usch idag är jag jättefrusen. Har suttit här och ätit pannkakor som blev kvar från igår morse. Frös så mycket att jag fick gå och byta kläder, från jeans till lonkisar och mjukisbyxor samt en fleece jacka ovanpå min underställs-fleece-tröja. Ge mej sommar igen! Jag svettas hellre än och fryser alltså!

Men nu ska jag ta tag i min dag och gå ut och mocka så det är klart. Jag är sån att jag vill ha det färdigt i stallet. Har liksom en inre stress inom mej hela dagen om jag vet att stallet inte är färdigt att bara kunna ta in hästarna när det är dags.

lördag, september 20

Dom där små sakerna

Nått jag gått och tänkt på; det finns en sak jag skulle kunna tänka mej att rida klassiskt för; att kunna mixmatcha schabrak, benskydd stigbyglar, mössor. Jaah ni vet. Färgkordinationer och sånt, till vardags, såna där småsaker som sätter lite guldkant på vardagen. Så sett så är western ridningen rätt tråkig, för vi har samma pad, samma benskydd varje dag hemma. Enda gången vi mixar till det är på tävling liksom.

Hmmm.... Lindas djupa tankar.

Den försvann

Den pyssliga känslan försvann och musten gick helt ur mej när jag ridit två gånger och gjort färdigt stallet för alla hästarna. Förbaskat hungrig va jag när jag kom in utifrån förut så har precis ätit en lyxmiddag för mej själv, potatismos och rapsgrisköttbullar. Yey!

Känner mej helt utpumpad, lite handlingsförlamad. Typ, kan inte sätta ord på det riktigt. Tröttheten kom liksom i kapp mej. När jag tänker på det så blåser veckorna förbi i tvåhundra och jag hinner liksom inte känna efter, jag bara kör från morgon till kväll. När helgen kommer och rutinerna inte är dom samma så hinner hälsan komma i kapp min kropp.