När något bara dyker upp....

Jag fick en liten tankeställare häromdagen, egentligen out of nowhere, men den kom ändå.... Ett uttalande som sades för säkert tio årsen kom upp i min hjärna så fick jag lite av en reflektion över mej själv och vart jag står idag.

En tränare jag red för när jag var yngre, i de tidiga tonåren, sade "en dag kommer din häst vara så vältränad och lydig att den gör det du bett den om tills du ber den göra något annat". Där och då kändes den verkligheten så oerhört långt borta. Att jag faktiskt skulle kunna be min häst göra en sak, tex gå i en sluta utan att jag behöver påminna den i varje steg, var så långt borta att det kändes som att den dagen kommer kanske när jag är femti, om det någonsin skulle hända.

När detta uttalande ploppade upp i mitt huvud så fick det mj att tänka efter hur långt jag egentligen kommit i livet och min ridning. Något som kändes så långt utom räckhåll sitter jag med här idag, 24år gammal. Jag sitter på en av Sveriges finaste pleasurehästar som när hon är verkligen på toppen av sin formkurva bara gör allt jag ber henne om så jäkla perfekt att det sticker i ögonen på folk. Ber jag henne om nått så gör hon det tills det att jag ber henne att göra något annat. Ber jag henne backa backar hon till jag säger åt henne att stanna. Ber jag henne galoppera i en sluta galopperar hon i en sluta till jag säger att hon ska gå rakt. Ber jag henne sidepassa gör hon det tills jag säger åt henne nåt annat.

Det som för mer än tio årsen kändes så långt borta, det är här nu. Helt otroligt! Jag tror aldrig Linda, 14 år, någonsin kunde föreställa sej hur det var att sitta på n häst av denna kaliber jag sitter på idag även om det alltid varit en dröm.


True love is the only love and true love is you  ♥

Jag är så evigt tacksam för att det är i mitt stall Josie står och inte i någon annans. Jag är fullkomligt övertygad om att jag hade aldrig haft så skoj och lärt mej så mycket, inte bara om ridning utan också om mej själv, under dom senaste åren med någon annan häst än henne.