tisdag, oktober 21

I'm alive!

Nej, jag har inte försvunnit, men här har vart fullt upp!

I lördags så va det en riktigt tidig morgon då jag och Nattis styrde näsan mot Skåne med tre hundar i bagagen. Hundutställning, snabbat avklarat då Bernhardlundare inte va dom snyggaste enligt domaren idag. Så vi styrde hemåt vid halv ett igen.

Söndagen spenderades i Säffle på dressyrtävling. Jag förstår inte att det kan finnas så mycket ouppfostrade hästar. USCH! Dom kastar sej handlöst bakåt ur släpen, står inte stilla när dom blir sadlade eller när ryttarna sitter upp. Tacka vet jag mina tävlingar där hästarna vet hut - att uppföra sej!

Efter en arbetsdag igår åkte jag med Nattis till ridhuset och longerade Josie. Hon va jättepigg och skuttade/sprang som en galning. När energin va uttömd så showmanshipade vi lite, fokuserade på att verkligen hålla huvudet nere hela tiden - i stopparna, backen och turnen.

2 kommentarer:

  1. Ibland blir jag faktiskt lite nervös när jag åker till ridhus för att träna (när det är typ drop-in och alla med ridhuskort får rida) och det är andra hästar där vars människor uppenbarligen inte har riktigt full koll på dem. Då händer det att jag står mitt i ridhuset och bara andas. Så känner jag aldrig ens på en smockfull framridning/collecting ring på "våra" tävlingar. Ibland vill jag komma med något råd men det känns inte alltid välkommet.

    Jag undrar ibland när tävlingsvana personer förvånas över att min häst står snällt i släpet medan jag går in och fikar/gör annat. Det är ju ändå en rätt självklar kunskap för en häst tycker jag men den måste ju som så mycket annat tränas den också.

    SvaraRadera
  2. Där ser man tydligt skillnaden på klassiskt och western då NH och western går lite "hand i hand" så sköter sig faktiskt hästarna, eller människorna rättare sagt, bättre :)

    SvaraRadera