Med risk för att låta gnällig....

Men när humöret inte kan placeras i nått fack, när orken försvinner och tomheten tar över - det är då jag inte vet vad jag ska göra. När det känns som inget betyder, när allt bara "är" och inte kan sprida glädje. När man för en gångs skull är på toppen och dras ned i skiten igen. Rykten, skit snack och verkliga händelser. Missförstånd och konflikter, brustna hjärtan och obesvarade känslor. Svek och lek.

När alllt bara är i en ond cirkel och jag inte vill annat än ta mej ur den. Jag lyckas att ta mej ur, men ändå sitter jag där igen. Det är då jag inte orkar, mitt humör tryter och jag gömmer en sårad själ bakom ett falsk leende. Ett leende fullt av fejk, ingen som helst glädje eller lycka.

Jag bara orkar inte med skit snacket du håller på med. Jag har inte gjort dej något!
Jag orkar inte med att du inte ser hur fan människor håller på, är du blind på riktigt?
Jag är trött på ditt jävla lekande och dina handlingar, ditt jävla snack, va ärlig för faen!
Ditt, va fan man nu ska kalla det, fjanteri(?) det gör verkligen inte situationen bättre, väx upp för fan och visa att du är nitto år!
Att alltid stäla upp på allt och alla utan att inte få ett skit tillbaka, det är över!

Det finns så mycket jag egentligen vill berätta, så mycket som jag egentligen behöver prata om. Så mycket som ni ändå inte skulle förstå. Historian har blivit för lång för att göras kort. Det är ett mysterium. Men jag ska ta mej ur denna cirkeln lämna all skit bakom mej, låta det förflutna vara förflutet. Inte dra upp gammal skit och se framåt. Framtien kan inte annat än förändra och jag måste göra nått åt det. Förändringen börjar antagligen med att jag och Lina dränker våra soger i lite Redbull&Vodka till helgen.

Bara fuck it! / / Linda