Äntligen hemma

Det är inte så ofta jag har hemlängtan, men jag har längtat hem. Hem till Josie, hem till skolböckerna, hem till min kopp kaffe som alltid hinner bli kall innan jag ens druckit hälften, hem till min mörka choklad som på något konstigt sätt har blivit lite av en drog, hem till min nya vardag som jag formar som jag vill och gör till en kontrast made by me, myself and I. Jag vet inte om det beror på att jag varit hängig redan när vi åkte hemifrån och det inte blev bättre undertiden vi va borta eller om jag bara ville vara hemma. Men hemlängtan har jag haft trots att vi vart borta i ett knappt dygn.

Hursom, nu är jag hemma med mina böcker som bara väntar på mej. Vi landade hemma hos mamma och pappa igår och sov över där så jag inte behövde åka dit upp idag igen. Markus åkte i morse för att köra spannmål, men jag har grejat med hästarna. Josie har tömkörts och baktränats. Sen tog jag tillfället i akt att också sladda ridbanan eftersom det är sånt som blir bort prioriterat under veckorna när tiden är lite mer knapp.  

Vi hörs senare!