Jag känner att jag måste ventilera mina tankar om detta lite. Hösten 2011 stod jag där med en sjuk häst som visade sej ha en ärftlig kissing spines, avsaknad av muskelmassa och tendenser till cysta i nacken, bland andra små-åkommor.
Trots att där försvann en jäkla massa pengar för mej när hon inte blev dräktig sommaren innan vi upptäckte detta så kanske jag ska skratta mej lycklig att hon inte blev dräktig. Då hade jag stått där med en fölunge, eller idag, en unghäst som mest troligt hade haft KS den också.
Smokie dömdes ut som både ridhäst och avelssto efter som KS;en just var ärftlig. Det är ju riktigt idiotiskt att avla på en häst där redan flera andra hästar på leden avlivats pga just KS. Absolut det finns hästar där ute som fixar ett liv med KS, men inte Smokie. Hela hennes beteende fick en förklararing den dagen vi stod där på Husaby kliniken.
Eftersom Smokie i detta fallet inte funkade för nått som skulle användas till egentligen och hon är ingen häst som mådde bra av att stå i en hage och söla. Utan behövdes jobbas för att hålla humöret uppe, i alla fall till en viss gräns. När arbetet blev för mycket sa hon ifrån.
Att sälja henne till nån som ville rida och träna mindre än jag, som hade mindre ambitioner än jag, fanns inte på världskartan. Det va en komplicerad häst som om hon missuppfattades skulle fara riktigt illa. Så nej, det enda rätta var att låta henne somna in. Låta henne slippa ha ont.
Jag tycker att man som hästägare ska tänka en gång extra när man väljer att faktiskt hålla sin "sjuka" häst i livet, för vad för värdigt liv är det att gå i hagen som sällskapshäst egentligen. Att vara den som alltid blir lämnad kvar i hagen när kompisen åker iväg på träning.
Hästen i dagens samhälle behöver stimuleras på ett eller annat sätt. Jag är ganska övertygad att sällskapshästarna där ute faktiskt bara går i hagen för att hålla den andra sällskap utan någon större personligt aktivitet. Vilket jag tycker är fel! Hästen vandrade ursprungligen fritt och fick då sin mentala stimulans, vilket den moderna hästen inte gör.
Ibland tror jag att en del är rädda för själva avlivningen på något sätt och därför väljer att sälja istället för att avliva. Kanske T-märker de först för att få lite pengar till en ny häst. Jag håller med dig att det är väldigt mycket bättre för hästen att avliva istället, hästen lider inte av att vara död.
SvaraRaderaJag kommer att avliva min äldsta häst i sommar, den är skadad och i övrigt sliten i kroppen. Det är ingen häst som jag tror mår bra av att inte jobba. Hittills har det dock gått över förväntan men jag kommer ändå inte att ha kvar henne över nästa vinter ifall hon plötsligt blir mycket sämre. Jag tror dock att det finns andra hästar som klarar av att "bara" vara sällskap. Om de har en flock och en bra hage alltså. Mina går på lösdrift så det kan vara anledningen till att min häst hittills inte klättrar på väggarna.