Hursom, jag sitter i skolan och startar min dag, som vanligt nu mera! Först ut idag är mattegruppsarbete, sedan en superduperlång algebra lektion. Sedan gasar jag hem till Josie. Sen jag började skolan i augusti har jag uppskattat stallet ännu mer. Det är min fristad där jag kan släppa allt vad skolan heter för en stund och bara njuta av att kunna vara mej själv helt och hållet för en stund. Jag längtar hem till den stunden lite hela tiden. Jag älskar verkligen att va med hästarna och få andas in atmosfären som är i just stallet.
Ni kanske förresten ville veta vart jag tog vägen igår? Jag åkte från skolan vid tre; då var rapporten klar och jag hade skrivit klart min hemdugga som ska lämnas in idag. 60% rätt och jag har en extra poäng till tentan. Mötte upp mamma i Vänersborg så jag kunde lämna en bil där till Markus. Sedan åkte jag med mamma hem till stallet och åkte till ridhuset med Josie.
Känslan igår va såååååå mycket bättre än den dramaqueen-ritten vi hade i tisdags. Josie va mjuk och fin. Svarade bra för min hand och var allmänt mer som hon brukar; arbetsvillig och ambitiös. Den ritten behöver jag verkligen i ryggsäcken en dag som denna när jag helst vill lägga mej under täcket igen. Jag ska berätta om en annan upplevelse, eller kanske snarare funderare, jag hade på ridhuset igår i ett annat inlägg... Jag måste får ner mina tankar i ord...
Istället för en meningslös bild så får ni ett citat så här på morgonkvisten.
It isn't about how many ribbons you win or how much money you make.
Life is about doing something you love and never giving up.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar