Let it go....

....or keep fighting?
Ibland känns allt bara så värdelöst! Ibland vet jag inte vart jag ska ta vägen, vilka val jag ska göra. Valde jag rätt? Ibland funderar jag på vad som hade hänt om det som har hänt inte hade hänt, hade det vart annorlunda då? Jag funderar ibland på att bara släppa allt gammalt, sluta grubbla över det som redan hänt. Det som har hänt har juh hänt, det går inte att göra ogjort, även om jag ibland önskat det. Men släppa allt gammalt, inte kämpa för nått som inte ens är värt att kämpa för, varför kämpa för nått som redan är för långt borta? Det är inte värt. Sträcka sej efter något som är bortom armlängds avstånd är meningslöst. Varöfr kämpa för nått man redan förlorat bara för att man vill ha det tillbaka så mycket? Det hjälper inte. Alla andra går vidare och det borde jag också göra.

Det är bara det som är så svårt, att bara släppa och låta det vara. Jag vet att jag borde, men ibland kan jag inte bara. Det kan gå för ett tag, men till slut så står jag där igen. Tillbaka i mitt vägskäl med ett dussin vägar att välja på. En är den nya, resetn är det gamla. Jag kanske är lite plåtburk (konservativ) ändå, men en gång va ju dom gamla vägarna en ny väg som va en åter vänsgränd. Varför kan man inte bara välja rätt direkt? Hur svårt kan det vara att välja den vägen som leder till ett nytt vägskäl?

Som ni, mina kära blogg läsare, antagligen förstår så grubblar jag. Känenr mej aningen lost, jag kan inte riktigt hjälpa det, men det är så nu. Måste bara få skriva av mej lite.

Puuusssa! / / Linda<,3